Ulvön tur å retur
Om man har förmåga att se i bilder så tycker man att historien om pölsan är hejdlöst rolig. Jag ser i bilder och jag skrattade högt åt gårdagens inlägg. Jag tror jag har hört den förut men det spelar ingen roll. Jag ser framför mig hur den stackars pölsan vippar kraftigt fram och tillbaka och hit och dit uppå fårets rygg.
Idag blir det ett snabbinlägg eftersom vi ska ut till Tärnögern om 10 minuter. Solen skiner och jag längtar ut till havet. Ingen av ungarna ville med så ikväll är vi Dinkysar (Double income no kids). Det uttrycket har syrran kört med i evigheter men så är hon äldre också.
Ulvön var ett trevligt ställe, väldigt pittoreskt med alla små hus på rad och båtarna i hamnen. Vi åt pizza på Almagården - Nä Almagränd menar jag. Jag sa Almagården hela tiden men det låter ju som ett pensionärshem. Sedan fikade vi på ett cafe och när vi kom åt vi glass vid utkikstornet. Har man inte båt finns det inte så mycket annat att göra där än att äta men det är ju kul det också.
Färjan tog 2 timmar och vi var ju som ni förstår inte de enda ombord. Även ett större antal barnfamiljer med små barn i stora skaror. Jag har glömt hur det var men dessa barnfamiljer fikade, ammade och sprang omkring i två timmar. Mammorna matade barnen och pratade med varandra om den farliga plasten i vällingflaskorna medan papporna servade med ryggsäckar, serietidningar, flaskor, blöjor mm allt medan ungarna skrek och stimmade. Snacka om stigelbygelvarning. Samma visa på hemvägen. Lättnaden var stor när vi äntligen fick sätta oss i bilen.
Men som sagt Ulvön var bra. Nä nu har mannen servat fram bilen med båt påkopplad så nu tar jag nästa "färja" denna gång barnfri.