morsorpaplan

Det var en gång ett recept på en lyxig grön ärtsoppa. Det var ett avancerat recept på en soppa som innehöll bl a mousserande vin, sherry och ärtor. Ärtorna skulle först kokas tillsammans med lök och kryddor och därefter mixas till en pure innan den tillsattes till en buljong av bl a vatten, buljongtärning, soja. De kokta ärtorna åkte ned i mixern och starten gick. I den nedersta delen blev det pure men sedan blev allting så tjockt att knivarna inte orkade dra runt smeten. Eftersom jag är lång kunde jag kika ned i mixerkannan och peta med en sked för att hjälpa till. Det gick jättebra till skeden tog i kniven så att en varm ärtbomb hoppade ur mixern och anföll mitt öga med ljusets hastighet - Poff! Jag skrek såklart och puren yrde runt i köket. Gästerna skulle snart komma. Försökte torka upp så gott det gick. Därefter blandades puren med buljongen. Gröna ärtor och svart soja blir en väldigt speciell färg - typ väldigt lös diarre. Nu började jag kallsvettas vem vill äta detta. I receptet stod att grön karamellfärg kunde användas. Jag löpte likt en iller över till grannen och lånade karamellfärg som tillsattes. Detta räddade upp intrycket litegrann från diarre till spyafärgat. Men det smakade rätt bra. Jag hade dock ett ess i rockärmen, den vispade grädden och vinet som skulle i sist. Detta moment utfördes i samband med att gästerna skulle sätta sig till bords och vips var kräkfärgen borta. Soppan smakade jättegott och alla åt upp allt i sina skålar. Pust! Dagen efter råkade jag titta upp i taket gissa vad jag såg....ärtpurefläckar.